Kinder Falukorvfrån mage till lekhage

Hej Kinder Falukorv!

En dag när du är stor nog för att läsa denna blogg vill jag att du förstår vilken uppoffring jag gör för dig. Att få dig är inte jobbigt utan ett privilegium som jag verkligen ser fram emot. När du blivit lite äldre och lärt känna din otroligt bittra pappa bättre så kommer du veta att din pappa inte är ett fan av folkmassor, speciellt inte i affärer. Imorgon ger jag mig ut på en expedition tillsammans med Mamma och mormor. Jag ska nämligen bestiga mitt Mount Everest, Ullared. Skandinaviens största affär med världens galnaste kunder. Där ska vi shoppa massor med saker till dig. Innan man åker dit uppmanas man planera noggrant och även ha något för att kunna markera sin kundvagn (en vagn med fyra hjul som man la ner varor i, du vet en sådan vi sett på ett museum) för när man går innanför grindarna så är man inne i krigszonen och då är det varje man för sig själv.

Jag hoppas verkligen att jag överlever detta spektakel och får träffa dig men risken finns att jag imploderar efter att ha blivit påkörd av massor med kundvagnar och undanputtad av galna kvinnor.

Jag har aldrig varit en storshoppare. Aldrig gått totally bananas B-A-N-A-N-A-S men något hände ungefär i samma sekund som testet visade positivt (no HIV jokes please). Förutom de tre extra testen jag genast inhandlade så började planer på alla saker vi skulle köpa ta form. Som tur är så är Pappa, i alla fall i det här fallet, minst lika köpsugen som jag. Jag tror att det dröjde ungefär två veckor tills vi hade styrt upp ett Excelark med en lista på allt vi ville köpa.

Att gå från vill ha till ska ha var inte ett så svåröverkomligt steg. Från att ha sneglat på nya barnvagnar på Internet till att ha bokat en tog inte många sekunder. Detta trots att vi innan alltid sagt att begagnat is the way to go och till och med hånat bekanta som lagt tusentals kronor på nya saker till sina ungar. Blocket och Tradera degraderades snabbt till skällsord i vår lilla familj och helt plötsligt kändes det som om inget annat än det bästa dög till Kinder Falukorv.

När väl barnvagnen (en brun skönhet) var inhandlad så gällde det att hitta en bil som rymde vagnen. Vi gick från att nöja oss med en bil som rullar till att helt plötsligt begära utrymme, säkerhet och komfort. Innan vi visste ordet av stod en blå Volvo V70 på uppfarten och bara väntade på att Kinder Falukorv ska komma. Har man en bil måste man dessutom ha ett babyskydd, ett lingo för bilstol som vi snabbt adopterade, och självklart dög endast det bästa. Skräckhistorier om krockade begagnade babyskydd gjorde att det blev självklart att köpa ett nytt babyskydd. När vi ändå frossade i bebissaker så passade vi på att köpa en ny spjälsäng, madrass, spjälskydd även fast vi planerat att köpa det begagnat. I Aftonbladet idag stod det att ett barn kostar ca en miljon kronor för sina föräldrar tills de fyllt 19 år, fortsätter det såhär så kommer denna summan vara passerad innan Kinder Falukorv hunnit fylla 5 år.

I ett badrum i Skövde, december 2008, började Mamma gråta hysteriskt. Pappa som för tillfället höll på att packa upp matvaror ute i köket fick panik och trodde att något hemskt hade hänt Mamma. Väl inne i badrummet möttes han av det han trodde, en skakig Mamma med mascara längs kinderna. I sin hand höll hon en vit pinne som hon i panik sträckte över till pappa och skrek: Visst syns det två streck?

Pappa som inte var medveten om att Mamma köpt ett graviditetstest förstod först ingenting men efter noggran granskning så såg han också två streck, även om det ena var väldigt svagt. Både Mamma och Pappa ville ha ett barn men ingen av oss hade anat att det skulle gå så snabbt och därför hade vi svårt att tro det. Det krävdes ett samtal med MVC för att pappa skulle gå med på att ett vagt streck är ett streck. Mamma å sin sida köpte tre test till för att vara på den säkra sidan.

Genast började teorier om hur detta hade skett cirkulera. Det mest logiska var att Mamma hade ätit så mycket choklad att det nu fanns ett kinderägg i magen. Arbetsnamnet på det där i magen blev därför logiskt nog Kinder, ett namn som Pappa i början gillade mer än Mamma. 12 veckor senare var det dags för efternamnet. På en kall brits i ett mörkt rum på KSS såg Mamma och Pappa Kinder för första gången vid ett ultraljud. Sköterskan började med att visa Kinders huvud och sedan gå ner mot kroppen. När hela kroppen visats var både Mamma och Pappa förbryllade eftersom sköterskan avslutade på samma ställe som hon började. Trevande frågade Mamma: Men var det inte där huvudet var? Jo, svarade sköterskan. Bebisen ligger som ett U, med fötterna uppe vid huvudet. Det sköterskan liknade vid ett U tyckte vi snarare såg ut som en falukorvsring och därmed var efternamnet givet, Falukorv.